Plankan
Läste en artikel idag om mobbning och det väcker så mycket känslor för mig. Jag själv var utsatt för mobbning under många år. Det började någon gång redan i första klass. Jag
var liten och smal och hade väldigt lätt för att gråta. Men jag hade en kompis, Karin.
Så jag kämpade på.
Den stora förändringen vari fjärde klass. Vi tjejer satt i omklädningsrummet efter vi hade haft idrott. Jag satt jämte en tjej som var lite mer utvecklad än vad jag var. Med andra ord hon hade bröst och det hade INTE jag.
Fortfarande liten och smal.
Killarna komme in och där står jag naken och PLATT !!
Mitt nya namn efter den dagen var Plankan. Ett namn som jag bar ända fram till åttan.
Jag gick på en rättså liten skola ute på Hasslö i Karlskrona skärgård. Läraren vi
hade hette Lars och under en av hans lektioner så kastade alla mina såkallade
klasskamrater suddigummi på mig. Jag plockade upp alla bitar och efter
lektionen gick jag fram till läraren och visade honom alla suddibitarna.
Vet ni vem som fick skäll.....? Jo, JAG. !!! Jag skulle väl inte hålla på med sådant trams... Denna läraren jobbar
fortfarande kvar som lärare på samma skola och jag VET att han fortfarande nekar till att det finns mobbning.
En av tjejerna i klassen som jag jobbar med har nämligen varit utsatt för den läraren och hon
var också mobbad under flera år på samma skola. Tjejen var iallafall så modig att
hon berättade hemma, det gjorde ALDRIG jag. Istället hade jag som 11 åring
magsår och ständig huvudvärk.
Det är så hemskt att tänka tillbaka på denna tid för det väcker sådan ilska inom mig och
jag själv jobbar nu stenhårt för att minska på mobbningen. Tyvärr är det svårare idag, tack vare nätet och dessa
förbannade mobiler.. Mobbningen tar ju inte slut när barnen kommer hem. Mitt tog iallafall slut när jag lämnade
skolan. Idag håller det på dygnet runt.....
Nog skrivet för denna gång men jag kommer att återkomma i detta ämne, var så säkra ...
Nu ska jag slänga mig i soffan..
CITYAKUTEN !!!!!!
Jag ska inte åka ensam! Jag ska åka med min man! Romantiskt va!?! För att slippa vara orolig att inte ha nåt att prata om efter några dagar så tar jag med övriga familjen! mamma pappa lillebror med respektive! En riktigt härlig familjesemester!
Bra att du kämpar mot mobbing! Borde finnas flera starka själar som du! Puss på dig!
Jag kan inte förstå att världen inte har kommit med en lösning på detta ännu. Detta har funnits så länge så man bör nästan ha provat allt för att förhindra det. (förutom din lärare).
Jag var med om nästan samma grej, en kille på skolan slog ner mig på golvet med en mattebok, han slog flera gånger och fortsatte även fast andra sa åt han att sluta. Då han gick till sin lektion kom en annan kvinnlig lärare och sa "Varför gjorde du inget?" hur mycket skulle jag ha kunnat gjort själv? idiot!
får ont i hela kroppen när jag läser detta...tänker tillbaka på syrran...ush
Jag trivdes inte heller i skolan, kom till tredje klass, vårterminen och kunde inte ett ord svenska. Därmed far en jävla finnebale född. Det fick jag höra hela tiden även en del efter det att jag lärt mig svenska. Slutade skolan med en gång jag fyllde 16 år 1 jan. Började arbeta som lunchbiträde i hamnen istället (diskplockning).
Ha en bra helg. Kram.
