Denna fängslande berättelse möter vi den utvecklingsstörde Sam Dawson, ensamstående far till Lucy som han uppfostrar på egen hand med hjälp av sina minst sagt udda vänner. När Lucy fyller sju år och är på väg att växa ifrån sin far i fråga om kunskap och intellektuell kapacitet hotas deras täta förhållande när en socialarbetare träder in i bilden och vill placera dottern i fosterhem. I hopp om att återförenas med sin älskade dotter anlitar Sam advokaten Rita Harrison, en självupptagen och skoningslös karriärkvinna, och tillsammans försöker de bevisa att allt man behöver är kärlek…

Wow, jag vet inte ens hur jag ska förklara mina känslor för den här filmen. Det är helt klart en av dom vackraste, bästa filmer jag har sett hittills, och alla borde se den.
Sean Penn spelar Sam otroligt bra, han förmedlar känslorna, vilja och styrka - inte minst sorg och svaghet, och man delas för att man känner så mycket för honom.
Jag kände mig så maktlös när jag såg filmen, historien är så bra berättad att det känns helt verkligt och man vill bara gå in och sätta stopp för det som hände, men det är ju bara en film, som tur är.
Den är som sagt helt otroligt bra, och värd sin femma mer än många andra filmer.

En film som väcker starka känslor, allt från skratt till (för det mesta) tårar. Alla borde se den, om inte för att njuta - för att ta lärdom av dess budskap!

Filmen får 10 ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ av 5 !! Den BÄSTA filmen jag någonsin sett !!!