Jag hade tid hos gynekologen senare denna vecka för mitt årliga
cellprov. Tidigt en morgon ringde de dock från doktorns mottagning för att
tala om att de hade fått ett återbud och att jag kunde komma in tidigare,
redan samma morgon klockan 9.30.

Jag hade precis fått iväg alla till skolan och arbetet och klockan var
redan kvart i nio. Det skulle ta minst 35 minuter att köra till mottagningen så jag
hade lite bråttom.

Liksom de flesta kvinnor ville jag ägna några extra minuter åt
min underlivshygien inför ett gynbesök, men denna gång fanns det helt
enkelt ingen tid för en grundlig rengöring så jag tog bara den
tvättlapp som råkade ligga vid tvättstället i badrummet och tvättade av
mig lite snabbt "där nere" så jag åtminstone såg presentabel ut.

Då jag var klar kastade jag tvättlappen i smutstvättkorgen, slängde på mig
mina kläder och hoppade in i bilen för att köra i ilfart till min undersökning.

Jag fick bara vänta i ett par minuter innan det var min tur att gå in till doktorn.

Då jag, liksom alla kvinnor, har gått igenom denna procedur flera gånger i
livet hoppade jag vant upp på undersökningsbritsen, tittade upp i taket och
låtsades som om jag befann mig i Paris eller någon annanstans långt borta.
Doktorn kom in och jag måste säga att jag blev lite förvånad då
han sa:

Oj då, idag har vi verkligen ansträngt oss! Jag svarade inte och
suckade av lättnad då undersökningen var över för denna gången.

Resten av dagen var som vanligt med städning, handlande och
matlagning.

Då skolan var slut och min 6-åriga dotter lekte för sig själv ropade hon
från badrummet: "Mamma, var är min tvättlapp?"

Jag sa till henne att hon kunde ta en ny från linneskåpet eftersom den
gamla låg i tvätten.

Hon svarade: "Nej mamma, jag måste ha just den som låg vid
tvättstället. Jag hade rullat in allt mitt glitter i den!!